Hej Kerstin Elias, du var i Almedalen och presenterade Kunskapsagenda för hållbar stadsutveckling- hur gick det?

I onsdags höll Mistra Urban Futures seminariet Storstädernas agenda för hållbar stadsutveckling på den Västsvenska Arenan i Almedalen.

Under våren har SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut på uppdrag av Mistra Urban Futures tagit fram en Kunskapsagenda för hållbar stadsutveckling, ett arbete som initierats inom ramen för Vinnovas innovationsplattform i Göteborg. I arbetet med agendan har de tre storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö samlats kring en gemensam syn på samhällsförändringar inom hållbar stadsutveckling och strategier för att möta dessa utmaningar. Arbetet har utgått från en analys av kommunala strategi- och policydokument i de tre städerna, och dena har sedan bearbetats i workshops som samlat högre tjänstemän och forskare som är engagerade i samverkan med kommunerna.

Kerstin Elias, SP, du var med i Almedalen och presenterade arbetet som ni har gjort under våren, vad handlar den här gemensamma kunskapsagendan om? Vad har ni kommit fram till?

Den här agendan är en gemensam beskrivning av utmaningar och kunskapsbehov inom stadsutveckling, som vi har tagit fram eftersom vi har sett ett behov av en gemensam röst i städernas dialog med myndigheter och forskningsfinansiärer.

Agendan har två delar, en som beskriver stadsutvecklingsfältet och där städerna lyfter fram fyra samhällsförändringar: urbanisering, migration och segregation; ekonomisk strukturomvandling; klimatförändringar och slutligen social polarisering och sammanhållning. Det här är ju inte några nyheter i sig, men det städerna vill lyfta fram är det urbana perspektivet på de här frågorna, det vill säga utmaningar som särskilt drabbar städerna och där städerna också till viss mån är drivande.

Sen har man också tagit fram tre strategier – tre rubriker som visar hur städerna jobbar strategiskt idag med att möta de här utmaningarna: den första handlar om att skapa materiella resurser att möta utmaningar; den andra om att skapa sociala och kulturella resurser och den tredje handlar om politiska resurser. Det är viktigt här att lyfta fram att stadsutvecklingsfrågan inte bara är av teknisk och bebyggelsekaraktär utan att det mycket handlar om frågor om delaktighet och social dynamik.

Den andra delen av kunskapsagendan fokuserar på kommunen som kunskapsaktör, och det var också det som var huvudspåret för seminariet i Almedalen. Där vill kommunerna lyfta fram att goda projekt stammar ur ett delat initiativ, delat mellan forskare och tjänstemän och politiker. Men också att den här typen av gemensamt arbete kräver att man investerar i samverkansarenor och strukturkapital där man bygger tillit mellan de olika sfärerna, att det i sig blir en grogrund för projekt och för nyttiggörande av projekten. Innovationsplattformarna, Mistra Urban Futures och ISU i Malmö är några exempel på sådana samverkansarenor. När man tittar på kommunen som kunskapsaktör behöver man också titta på roller och släppa projektstrukturen där forskaren levererar resultat och tjänstemannen nyttiggör. Den kanske mest nydanande slutsatsen handlar om att städerna vill verka för att i högre utsträckning inkludera civilsamhället i breda kunskapsallianser med akademi och näringsliv.

Hur togs resultaten emot på seminariet?

Det var fullsatt både på scen och i publiken och generellt var alla väldigt positiva till initiativet, från städernas sida kände man igen sig i beskrivningen som agendan gör och från finansiärer och myndigheter välkomnar man det här sättet att samla sig. Diskussionerna fortsatte också utanför lokalen när seminariet var slut, inte minst med frågor om hur vi fortsätter processen och men en vilja att vara med i fortsatta diskussioner.

Vad händer nu? Vad är nästa steg?

Under hösten kommer vi att fördjupa de här samtalen med finansiärer och myndigheter, dels för att de ska få en känsla för städernas behov och kunskaper, dels för att öka kunskapen om städernas roll i innovationssystemet. Nu finns en första remissversion av agendan, den kommer finnas ute på Mistra Urban Futures hemsida i augusti. Arbetet med agendan utgör också den första gemensamma processen för Mistra Urban Futures nya svenska plattformar, nu när centrumet vid sidan av Göteborg också etableras i Stockholm och Malmö.

 

Foton: Jan Riise, Mistra Urban Futures.

Det här inlägget postades i Innovation, Nyheter, Stadsutveckling. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s