Växande intresse för hållbar renovering

IMG_4650Runt 90 personer kom till Urban lunchtime på Stadsmuseet i Göteborg den 3 juni, för att lyssna på presentationen om social hållbarhet i samband med renoveringar. Många stadsdelar runt om i Europa står idag inför omfattande renoveringar och nu märks också ett allt större intresse för att försöka genomföra dessa på ett socialt hållbart sätt.

Erica Eneqvist och Kristina Mjörnell från SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut inledde med att berätta om sitt arbete för att ta fram sociala indikatorer för en hållbar renovering. Inom ett Formas-projekt och senare också i samarbete med Mistra Urban Future har de tittat på hur renoveringar påverkar den sociala miljön i området och om detta går att förutspå. Utifrån en intervjustudie med flera olika bostadsbolag har de kunnat konstatera att de flesta renoveringar idag görs av akuta skäl – exempelvis läckande stammar – och de efterlyser nu en större långsiktighet från fastighetsägarna. Med hjälp av en rad sociala indikatorer – så som exempelvis storlek på hyreshöjningen, hur man hanterar störningar för de boende under renoveringstiden, vad det finns för sociala mötesplatser i området och hur renoveringen påverkar lägenhetens standard – skulle bolagen då på ett bättre sätt kunna väga olika alternativ emot varandra och skapa förutsättningar för bättre social hållbarhet.

IMG_4647Sen klev Roba Ghadban, gruppchef för social hållbarhet på Skanska, upp på scenen. Hon menade att vad samhället vill ha i form av social hållbarhet varierar mellan olika städer och olika projekt. Från Skanskas håll ser man den här rörligheten och försöker därför utgå från varje projekt och se till vilka värden kunden vill värna i just det. Därefter tog hon upp renoveringen av området Vivalla i Örebro, där kunden redan från början hade en tydlig bild av områdets sociala profil, utifrån statistik. Utifrån den kunde man planera och genomföra en renovering som var både ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar. Det innebar då bland annat nytt klimatskal och ny ventilation, utvecklat dialogarbete med de boende och rimliga hyresnivåer, samt i förlängningen lägre drifts- och underhållskostnader för bostadsbolaget. I arbetet med Vivalla använde man sig även av social upphandling, som ett sätt att skapa jobb. I samarbete med Arbetsförmedlingen tog underentreprenörerna in praktikanter, som fick hjälpa till med bygget och efter att bygget avslutats fick flera av dem fortsatt jobb hos byggföretagen.

Gemensamt för båda presentationerna var att nyckeln till en social hållbarhet ligger i att skapa minst lika god kännedom om de sociala frågorna i ett område som om de rent tekniska. Det finns inte en enkel lösning som passar för alla typer av projekt och områden men med hjälp av ett bra verktyg kan man öka förståelsen för vad området behöver för att bli mer socialt hållbart.

Det här inlägget postades i Nyheter. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s