Vikten av tillgänglig data i moderna städer

bigdata

Anledningen till att städerna skapades är att det ansågs mer resurseffektivt att leva nära varandra, på så vis kunde handel, produktion och hushållsskötsel delas upp mellan invånarna och dra nytta av de ekonomiska synergieffekterna som bildades. Sen dess har urbaniseringen ständigt ökat och för första gången någonsin lever nu en större mängd av jordens befolkning i städer än utanför dem.

Innan har det inte varit möjligt att lagra, beräkna och på andra sätt hantera stora datamängder men idag gör teknologin det möjligt för oss att göra det. Dels har det kommit enheter som kan samla in informationen, dels har lagring av data blivit billigare, men framförallt har nya effektivare beräkningsmodeller gjort det möjligt att kunna analysera datan. Det är inte bara så att det är möjligt att hantera stora datamängder utan det har också blivit ett krav i de stora städerna.

Det beror av stor del på två anledningar, för det första så behövs det för att klara av att hantera mängden befolkning som ständigt ökar i städerna. Elen distribueras dynamiskt hela tiden beroende på förbrukning hos användarna för att minimera förbrukning och klara av strömspikar. Trafiken styrs med hjälp av kameror som övervakar flödet för att förhindra köer. Och så vidare. Den andra anledningen är att invånarna kräver en viss nivå av service av staden. Det är då inte i första hand stora datamängder utan tillgången på data som är av vikt. Där är den mest använda förmodligen tider, positioner, etc. av de offentliga transporterna där appar har skapats av driftiga entreprenörer som ser möjligheter med det tillgängliga datan.

Som det framgår av exemplen ovan finns det stor skillnad på den datan som är tillgänglig och den som de kraftfulla beräkningarna görs på, och det är det största problemet idag. Den datan som är öppen kan användas till relativt banala applikationer men det är först när de stora mängderna som ofta har levande data, blir tillgänglig som de riktigt kraftfulla applikationerna kan utvecklas.

Det finns några områden som behöver utvecklas för att klara av att ta nästa steg. Som så ofta, hinner inte våra lagar uppdateras i samma takt som teknologin. Framför allt finns det en del motsättningar till informationsinsamlandet där den främsta är rädslan över att bli övervakad. Även de risker och ansvar som kan komma upp när eventuell känslig data blir tillgänglig behöver redas ut juridiskt.

Den tekniska strukturen kan delas in i tre nivåer: den första som hanterar den bakomliggande infrastrukturen med databaser och APIer, den andra som hanterar sensorerna och komponenterna som sköter insamlingen av datan och skickar den till databaserna. Sen den översta nivån som är applikationerna som baseras på datan. Det finns olika aktörer som är kopplade till de olika nivåerna och vilka aktörer som ska vara var är inte helt självklart. Den mest kritiska frågan är vem som ska hålla och driva den bakomliggande strukturen, nivå ett.

I den frågan finns lite olika vägar att ta, en väg är att en aktör blir den centrala hållaren av all tillgänglig data. Detta kräver stor kunskap och stabila tekniska system för att kunna hantera de krav som efterfrågas av nivå två och tre, den svåraste utmaningen kommer förmodligen vara att hänga med i den tekniska utvecklingen som ständigt sker. Och andra sidan skulle detta innebära mer kontroll över datan och systemen. Det andra alternativet är att det finns en aktör som istället samlar ihop de existerande databaserna och länkar till dem via en portal eller liknande. Det gör det möjligt för varje enskild datasamling att ha sin egen teknologi. Utmaningen med detta alternativ är att se till att den övergripande portalen är kompatibel med de utspridda datakällorna men det skulle göra hela systemet mer robust.

Det speciella med om större och mer levande datamängder släpps tillgänglig är att det inte går att förutse vad den kommer att använda sig av. En entreprenörs kreativitet går ju inte att förutse.

johanN

Johan Nilsson, Ingengör, Mätteknik/SP

Läs mer:

http://theodi.org/roadmap-uk-2015
http://harvardmagazine.com/2014/03/why-big-data-is-a-big-deal
http://www.complexcity.info/files/2013/12/BATTY-DHG-2013.pdf
http://www.orebro.se/12784.html

Det här inlägget postades i Nyheter. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s