SUSTAINABLE URBAN TRANSITIONS: A model for understanding the emergence of innovation in sustainable urban development

Elin Lindahl och Hanna Rydehell, ni har skrivit ert examensarbete om behovet av ett innovationsperspektiv i stadsutvecklingsfrågor. Varför är detta perspektiv viktigt tycker ni?
– Städer står idag inför stora utmaningar med klimatförändringar, växande befolkning och ökad segregation. Innovation i stadsutveckling har uppmärksammats som ett sätt att möta och hantera de urbana utmaningarna och skapa ett hållbart samhälle men det behöver skapas bättre förståelse för innovationsprocesserna i relation till hållbar stadsutveckling, hur de uppkommer, vilka aktörer som behöver involveras för att det ska ske och vad som får innovationssystemet att fungera.

Vilka var era samarbetspartners och vilken stad hade ni som utgångspunkt i arbetet?
– Vi har arbetat tillsammans med Mistra Urban Futures och Göteborgs Stad som hade uppmärksammat behovet av att förstå innovationsprocessen för hållbar stadsutveckling.. Själva examensarbetet utfördes på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Göteborg på uppdrag av Mistra Urban Futures och uppsatsen skrevs inom ramen för programmet Projekt, innovationer och entreprenörskap vid Linköpings universitet, institutionen för ekonomisk och industriell utveckling.

Innovation och hållbar stadsutveckling kan tolkas lite olika beroende på vem man frågar. Hur definierade ni begreppen i ert arbete?
– Vår definition av hållbar stadsutvecklingsinnovation är ”en social innovation som kan bidra med en omställning till ett hållbart samhälle”, vilket innefattar alla innovationer som har som uttryckt syfte att skapa ett samhälleligt värde och en omställning mot en hållbar stad.

Ni skriver social innovation. Kan det även handla om teknologiska innovationer?
Det kan diskuteras om en breddning av vår definition av en hållbar stadsutvecklingsinnovation kan göras för att involvera tekniska innovationer, eftersom de kan leda fram sociala innovationer. Tekniska innovationer kan ofta vara den drivande faktorn till framväxten av sociala innovationer (till exempel nätverket Facebook), men har inte som syfte att generera ett samhälleligt värde och behöver inte bidra till en hållbar omställning av samhället, dvs. möta alla tre hållbarhetsdimensionerna. Däremot kan det diskuteras om en teknisk innovation kan ”vidareutvecklas” för att kunna ge ett samhälleligt värde och bidra till en omställning, vilket medför en utveckling av den tekniska innovationen till en social innovation. På så sätt skulle även tekniska innovationer kunna ingå i definitionen av en hållbar stadsutvecklingsinnovation.

Vad gick ert arbete mer konkret ut på?
– Vi identifierade att det föreligger ett behov av att bättre förstå innovation i relation till stadsutvecklingsfrågor. Examensarbetet gick alltså ut på att utveckla en modell som kan användas av personer som arbetar med stadsutvecklingsprojekt för att förstå hur innovationer i hållbar stadsutveckling skapas, vilka aktörer som bidrar till det och vad som får innovationssystemet att fungera i städer.

Vilka frågeställningar blev styrande av er forskningsprocess?
– Vi utgick från två huvudfrågeställningar: (1) Vad är en hållbar stadsutvecklingsinnovation och (2) Hur kan man förklara processen för att skapa och sprida innovationer för hållbar stadsutveckling samt beskriva de aktörer som behöver vara delaktiga för att genomföra denna process?

Vad använde ni för metod(er) för att kunna besvara arbetets övergripande frågeställningar?
– För att utveckla en modell genomfördes en litteraturstudie med fokus på hållbar stadsutveckling och ramverk för systemperspektiv på innovationer, samt intervjuer för att skapa en bättre bild av vad som behövs inom stadsutveckling för att skapa en hållbar stad. Litteraturstudien och intervjuerna genomfördes parallellt med utvecklandet av modellen för att ge utrymme för att anpassa och ändra modellen under arbetets gång.
Vad utgick använde ni för teoretiskt ramverk när ni utvecklade modellen?
Modellen utvecklades med utgångspunkt i de teoretiska ramverken Transition management och Teknologiska innovationssystem, som dock anpassades för stadsutveckling. För att kartlägga aktörsgrupperna som behövdes för att skapa innovationer utnyttjandes teori kring quadruple helix samt resultat från intervjuer.

Om man är mer intresserad av att läsa om hur modellen fungerar – finns arbetet tillgänglig för allmänheten?
Uppsatsen kommer att publiceras via Linköpings Universitet. (vi kommer att återkomma med en länk, red. anm.).

Var Göteborgs stad med i utvecklandet av modellen?
Ja, för att verifiera användbarheten av den framtagna modellen testades den genom intervjuer och en workshop med personer från Göteborgs innovationsplattform, eftersom de visade intresse och klartecken för att använda den i sitt arbete för att utveckla Göteborg till en arena för test och demonstration.

Hur väl fungerade modellen för att bättre förstå stadens hållbarhets- och innovationsprocesser?
Slutsatsen av arbetet var att modellen i praktiken bidrar med en bättre förståelse för innovationsprocessen som sker inom hållbar stadsutveckling, genom vilken innovationer skapas och sprids, samt vilka aktörsgrupper som behöver involveras för att skapa innovationerna och få innovationssystemet att fungera. Förutom att bidra med att stärka teori kring innovationssystem med fokus på sociala innovationer, hjälper den även personer som arbetar med stadsutvecklingsprojekt att strukturera sitt arbete och förstå varför olika aktörer behöver engageras för att skapa innovationer för en hållbar stad.

Tror ni modellen kommer att användas av Göteborgs stad nu när arbetet är slutförd?
Ja, det tror vi. Vi tycker att det största bidraget med examensarbetet var att projektledningsgruppen för Göteborgs innovationsplattform har valt att använda modellen som en utgångspunkt i arbetet med innovationsplattformen, eftersom de anser att den ger en bra struktur och bild över det arbete som ska genomföras och att den klargör vad som måste uppfyllas och vilka som måste involveras för att skapa en hållbar stad. Däremot kommer de att anpassa modellen för att den ska passa deras arbete.

Vi ser framemot fortsättningen av detta intressanta forskningsfält. Hur kommer ni att jobba vidare med insikterna från denna studie?
En viktig insikt var att modellen är användbar för personer som arbetar med stadsutvecklingsprojekt, att den skapar en bättre förståelse för vad innovation innebär, vilket främjar spridning av kunskap i staden och kan hjälpa till att skapa en omställning till ett hållbart samhälle. Även om resultatet var lyckat kan det alltid förbättras. Det kan vara relevant att utreda hur aktörsgrupperna ska involveras i processen för att modellen ska bli mer användarvänlig. Det innefattar att studera olika sätt att skapa incitament och få aktörer att vilja vara med och förändra samhället, vilket kan innefatta lagar och policys eftersom det kan påverka vad aktörer väljer att göra.

/Heiti Ernits & JennyLööf Braticevic, Hållbara städer/systemanalys

Det här inlägget postades i Nyheter. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s